Ur Aldrig Saga Och Sang

...och ater fran havens land Dessa tunna sidor tunga blad Vindar som nöter stenar Vagor som skriver namn När livets grenar äro brutna Da tarfyllda ögon är slutna Bristande hjärta mot en hand KärleKEN rann ut i sand Var är ängens blommor Och aftonens langa skuggor Även händer kan första Den varma lagan var bla I tankars mörkaste källor Förlorad i tidens dimmor Bland forna tiders somrar Sorgen är var ännu varm Att sanger är som träd Vissnar och dör i förtid I sömn eller djupaste dröm En vit ström längs med snön Den sista timma nu slar Än en tung sista tur Sagans väg sa lang Aren aldras med sang